K3 Hem -> K3 Blad -> Nr.2-2004

K3 Bladet # 2-04

K3 – Bladet

Hej allesamman! Sommarsäsongen 2004 måste ha varit en av de regnigaste på mycket länge. Jag får väl bara anta att detta väder försurat er tillvaro lika mycket som det försurat min.Trots detta har det skådats många fina prestationer i sommar, vilket givetvis är fantastiskt roligt! Kanske får man våga hoppas på att detta för något gott med sig in i vintersäsongen, och att alla isfall växer sig stora och ståtliga.

Luossa 2004
Hennes Höghet Luossavaara har varit tämligen lugn i år, inga otäcka ras vad vi vet och givmild i ganska så hög grad. Sommaren har speglats av många fina bragder. Ett stort grattis till Antti Stålnacke som på sin första utesäsong lyckades göra bort bl.a Ödlan, 7+/8-, Alfons, 7 och klassikern Stetson, 7, mycket imponerande! Ödlan låg även löst till hos fröken Madde Strängdal, klubbens nya kvinnliga monsterklättrare (hänger i monos och flinar åt oss andra svaga varelser!) Malin Holmberg gjorde första kvinnliga repetitionen av Eat Meat Or Die, 8/8+, GRYMT!! Undertecknad hann med bl.a första fribestigning av Stetson, på traditionella säkringar.

Några nyturer har det också blivit på hemmaklippan i år.
Hoppas att jag fått med alla nu?
Dessa är:
Styckningen direct 8- Styckväggen M. Pudas
Filippas Takhak 7+/8- Rektorn C. Bjuhr (engagerande för sin grad?)
Filosofi 8/8+ Rektorn P. Hansson
Svennen, din morsa é 5+ Rektorn C. Bjuhr.

Safe Climbing
Det finns tre ord man absolut INTE vill höra: ”Inte ikväll älskling” eller ”Fall inte av!” Det senare uttrycket är väl det som är mest förknippat med fara.

Faktum är att klättring blir en alltmer populär sport, vilket också märks på det ökande antal medlemmar i klubben de sista två åren. Därför är det viktigt att vi som är gamla i ”gamet” hjälper till och ser till att de nya får de rätta kunskaperna och kan ta vara på sig i klättersammanhang på ett säkert sätt. Chansa INTE!! Se till att du som nybörjare har kunskap, och sätt alltid säkerheten främst!

Personligen vet jag åtminstone tre incidenter detta år som kunde ha slutat mycket olyckligt!

Incident nr 1:
Utspelar sig på hemmaklippan. Två klättrare gör toppankare vid Sluta slå gamla tanter. Dessa har då dragit slingor direkt genom ankarets borrbultfästen, och drar repet (vilket var 1 st halvrep!!!) direkt via slingorna och ej genom en skruvkarbin, eller två karbiner placerade omlott mot varandra! Detta hade kunnat sluta mycket olyckligt, då friktionen nylon mot nylon snabbt kan bränna av rep/slinga.

Lärdom:
Ha alltid karbiner både till ankarpunkterna samt till punkten där repet skall löpa. Se även till att repet löper fritt, når över kant, och inte kan skadas mot skarpa kanter/hack i klippan. Är man ny, är givetvis det bästa att följa med en erfaren.

Incident nr 2:
U tspelar sig på inomhusväggen. En klättrare leder upp för våran nya vägg, glömmer i sin klätterglädje att klippa nån bult, och, faller (bra psyke eller bara tokig ?). Säkringsman kan hindra fallet bara någon meter från marken.

Lärdom:
Klättrare/säkringsman bör vara mer uppmärksamma.

Incident nr 3:
Utspelar sig på för mig okänd klippa. Två personer från klubben klättrar upp för okänd led. När klättraren är vid toppen, ger han klartecken till säkringsman att bli nerfirad, vilket är normalförfarande vid sport / topprepsklättring.
Av någon okänd anledning tar inte säkringsmannens broms, varvid repet börjar löpa okontrollerat. Säkringsman håller då desperat i repänden som går uppåt!!! D v s den ände av repet som går till klättraren och inte den ände som man bromsar fall med! Lyckligtvis lyckas han stoppa fallet på detta vis, med brännskador till följd på hans händer. Hade han inte lyckats med detta, så hade klättraren gått i marken.

Lärdom:
Har inte utfrågat dessa personer så grundligt angående händelsen, men antar att händelsen uppkom tack vare felaktigt ikopplande av repbromsen. Dubbelkolla alltid, det är lätt hänt att man gör ett misstag.

Information om säkring finns att läsa om i bl a stora klippklätterboken (Per Calleberg) och i ett ganska nyligt nummer av Bergsport. Eller varför inte fråga, om man är osäker.

Säkring är väl det viktigaste ansvaret man har som klättrare, då man i princip håller den andres liv i sina händer. Att säkra som princip är väldigt enkelt, men det tar tid att bli bra som säkringsman.

Vad menar jag då? En säkringsman skall alltid ha blicken fäst vid klättraren, vara uppmärksam, underlätta för klättraren (d v s inte vara i vägen med repet), skall alltid kunna bromsa ett fall o s v……..samt ge Dynamisk säkring! Vad är det som är så bra med dynamisk säkring? Joo, klättraren får ett mjukt fall som inte känns stumt eller obehagligt, och framförallt, belastningen på systemet (säkringar, klättrare) blir betydligt mindre. Speciellt viktigt vid traditionell klättring och isklättring då vissa säkringar kanske inte är bombsäkra.

Detta har jag inte tagit upp för att måla ut vissa som skamhundar eller dylikt. Jag anser att det är bra om incidenter tas upp, så att man kan belysa dessa och se till att dylika misstag inte upprepas igen.

Framförallt incident nr 1 och nr 3 kunde ha slutat väldigt illa.
Dessa misstag är också ganska onödiga, då de aldrig hade behövt inträffa, med rätt kunskap och erfarenhet. Vi måste bry oss om varandra och hjälpa varandra. Jag vill inte mista någon av er klättrare i världens bästa klätterklubb!

Dödlars-träffen
Årets klippträff blev som vanligt succé! Jag kan inte riktigt komma ihåg antalet, men tror att det var lite mer än femton personer från klubben som var samlade vid dödlars i år.

Vi var en salig blandning från landets alla hörn, och det var kul att se lite nybörjare där också. Vädret var väl inte riktigt på topp, men ändock kunde vi klättra varje dag förutom den sista dagen. Korta besök gjordes också vid Hundberget och Källsberget. Bilder som ordförande Christer tagit finns till beskådning (he, vilket fint ord!) på hemsidan..

I22
Tjaa, då var inomhus säsongen igång igen. Allt är som vanligt igen, och öppettiderna är detsamma som förut. Tider finns uppsatta nere vid väggen samt på hemsidan.

Iår har vi en nyhet (jippi kommer alla att skrika) det är att torsdagar kommer att vara städ dagen med stort D. Det betyder att innan någon (gäller ALLA) börjar klättra på väggen på torsdagen ska det städas, får vi bara in det här och alla försöker så slipper vi klättra i en svinstia.

Det var allt om väggen så nu det är bara att komma dit och Cranka järnet..

Ordföranden har ordet
Oj vad hände…..sommaren är den slut? Så kan man beskriva den här sommaren för mig i alla fall, mina planer var stora. Stetind, Ny turer i luossa, Lofoten, men alla dom planerna regnade bort (suck).

Jaja men nu hägrar som alla vet min favorit-säsong, Is-säsongen. Till i år ska vi försöka att anordna någon sorts ”prova på isklättrings träff” i Kurvan i Abisko, så att alla som vill kan prova hur det är att klättra is.

För isklättring är nog den klättergren som det är svårast att bara följa med och prova hur det är eftersom utrustningen man behöver är både omfattande och dyr. Klubben har ett par stegjärn och ett par yxor som medlemmar får låna, man vill ju kanske veta att isklättring är något för en innan man börjar slänga pengar på grejer.

Vi ska även investera lite pengar i en ny Slagborrmaskin då den vi nu har börjar bli lite sliten, den vi nu ska köpa är en riktig värsting med kapacitet för 30-40 hål per batteri och laddning. Måste tacka Hilti och Verktygshuset för deras sponsring och att dom haft tålamod med mig. Får nästan dåligt samvete när jag tänker på hur många maskiner jag prövat och hur mycket jag har förhandlat med olika affärer om priser. Men till slut efter en hel sommars dealande hit och dit så är affären i hamn.

Jag har även en ide om en kul liten grej som jag ska försöka få ihop om intresse finns. En resa till Narvik för att klättra på deras nya klättervägg. Vi hyr bara en stuga, tar med oss mat och har en mysig hösthelg i Narvik. Intresse anmälan kommer att dyka upp på väggen eller så kan ni maila erat intresse till mig.

Hmmm har jag något att gnälla på… jo som alltid finns det något (suck) Stölder. Det har försvunnit skor och lås från våran klättervägg, trist som f_n tycker jag och dom flesta med mig. Men det finns alltid sådana som förstör för andra, trist.

Sen är det en annan sak som vi ska försöka ta tag i. Folk som klättrar utan att betala för sig, jag önskar att klubben kunde drivas på kärlek men tyvärr det är bara pengar som räknas när det gäller hyror, rep, grepp, bultar, hängare osv.
Det är väl en sak om du tar dit någon du känner och hon/han prövar en gång. Då är det ingen som säger att dom måste betala, prova får man gärna göra. Men om du tar dit någon du känner och ni klättrar hela kvällen då är inte 30kr per person något att gnälla om tycker jag. Det är faktiskt så jä__a billigt att det är otroligt och för dom som tycker att det är för dyrt så är närmaste klättergym Narvik, där kostar det 80 norska oljedollar per gång.

Det var allt jag hade för denna gång, hoppas man får se många nya klättrare på is-fallen i år, för bor man i Kiruna och älskar klättring måste man nästan börja isklättra.

Avslutar med ett citat av Jerry Moffat som beskriver klättring när den är som bäst ;)
"I want to do something hard, something that makes my body screem in pain, everything wants to fall off, but I keep on going"
/Christer Bjuhr

Glöm inte att besöka hemsidan http://www.clik.to/k3 för att hålla er uppdaterade vad som händer i klubben, där finns även galleri, alla K3 blad, historier, förare m m.

Det var allt för denna gång. Endast några veckor återstår nu till den efterlängtade isklättringen,
mmm ”La Glace du Cinema”.. ”Au Boulot” Vid pennan

/Pudde Hansson Sekreterare, Utbildningsansv. K3