Utomhusklättring

Utomhusklättring

I Kirunas närhet finns allt från alpina klätteräventyr till sportbultade kraftprov och bouldring i varierande svårighetsgrad. Det har historiskt klättrats i de stängda dagbrotten i Kiruna stad men detta är absolut förbjudet och intrång på de instängslade områdena är ett lagbrott.

 

Bouldering

Närmaste klättring av betydelse är boulderparadiset Gaisenjarga. Det en udde som sticker ut i Torneträsk cirka 65km från Kiruna efter E10 mot Norge. Gaisenjarga är förmodligen ett av de större och bättre boulderområdena som finns i landet med tanke på att allt är samlat på en udde. Ingen busshållplats finns, men det är möjligt att chauffören på bussen till Narvik kan göra ett stopp längs vägen. Gaisenjarga ligger i regnskugga för västväder. Den snöfria säsongen sträcker sig i bästa fall från slutet av maj till mitten av oktober. Dåligt "stick" är sällan ett problem men från början av juli och fram till slutet av augusti kan myggen irritera. För att undvika dem kan man bege sig till de problemen som ligger uppe på höjd så kan man undvika plågoandarna. Klättringen här sker på stora flyttblock i granit. Blocken består av en fin- till medelkornig linagranit av svekokarelsk ålder vilket betyder att de är ca 1800 miljoner år gamla. De har transporterats inuti inlandsisen och har en viss påverkan av vatten och is. Förmodligen är de transporterade kortare sträckor då lokala berggrunden oftast är densamma som blocken. Vi ber er respektera den vildmarksprägel som området har. Det förbjudet att bulta, markera blocken eller göra ingrepp i naturen. Enda undantaget är att man skall borsta blocken i det fall man gör en nytur. Använd de parkeringsfickor som finns längs E10:an.

 

Det finns ungefär 600 problem idag från 4 till 7C med potential för flera tusen nya. En förare finns för området: Gaisenjarga : bouldering in the Subarctic (Hansson 2014). Det finns även en kartfil som fungerar i appen Google Maps. Kartan innehåller positionen på blocken i Gaisenjarga med tillhörande problem (600+). Därutöver finns också information om sektorerna, p-fickor, anmarschtid och avstånd till de olika sektorerna och fördelning av grader i områdena. Kontakta Fredrik Hansson om du vill ha tillgång till kartfilen eller rapportera in nya problem.

 

20 km öster om Kiruna finns Obelisken som är ett solitärt klippblock av ansenlig storlek som rymmer en handfull problem från överhäng till sva. Detta kan vara ett bra alternativ på våren innan myggen kommer, som här kan vara en betydlig plåga till skillnad från Gaisenjarga. Även detta är en bra plats att klättra på när västvädret är alltför ihärdigt. Föraren för Gaisenjarga nämnd ovan täcker även Obelisken.

 

Traditionell klättring och sportklättring

Strax väster om Riksgränsen ligger Haugfjell som har en del sportklättring och lite mer tradklättring med några turer upp till fyra replängder väl värda att göra. Området ligger dock uppe på högplatån och är väldigt utsatt för västväder. Haugfjell har en av Sveriges kortaste normala klättersäsonger från början av juli till början av september. Förutom Haugfell finns ett antal andra klippor som erbjuder både sport och tradklättringsmöjligheter. Bland annat Lervik som har många bultade leder nere i en fjord vilket gör det möjligt att klättra där innan snön i Kiruna har försvunnit. Du kan läsa mer om Haugfjell, Lervik och andra klippor och berg i föraren Stetind and Narvik - Dancing on the Devil´s Dancefloor (Ekenstam, 2010).

 

Vidare ut i Nordnorge finns klättring som man kanske inte normalt når över dagen men för den mer ambitiöse bilföraren går det att köra fram och tillbaka under samma dygn från Kiruna. Här finns all typ av klättring men den absoluta tyngdpunkten ligger på inte alltför branta traditionellt säkrade flerreplängdersturer i femma till sjua-registret. Förare för Lofoten: Lofoten rock (Craggs och Enevold, 2008). Förare för Tromsö: Kvaløya - Selected climbs (Blixt, 2007). Säsongen för klippklätting i Nordnorge är i bästa fall mitten av maj till mitten av oktober.

 

Kebnekaiseområdet når man från vägs ände i Nikkaluokta som ligger 60 km från Kiruna och sedan knappa 20 km till fots eller via helikopter. På sommaren tinar flera svenska alpina klätterklassiker fram som tyvärr går på tämligen lös klippa. Förare finns på STF Kebnekaise Fjällstation.

 

Längs norrlandskusten och i inlandet finns också klippor som är värda ett besök om vädret i Norge är för ihärdigt eller tidigare på våren. Förare för dessa finns på www.borrbult.nu och i tryckt form i Klättring i Norra kustlandet (2015). Accesansvarig anser att Blåberget och Offerhällan (närmsta tätort Åsele) är de bästa tradklipporna och Niemisel vid Luleå är den bästa sportklippan för den som inte fuskat med träning och diet under vintern.

 

Isklättring

Längs Norgevägen (E10) och på andra sidan gränsen i Norge (särskilt Spansdalen) finns flera korta och längre turer. Säsongen är normalt från tidigt i november till mitten av april. I Gällivares närhet och in mot Stora sjöfallet finns också en större mängd klättring. Vid Stora Sjöfallet hålls traditionsenligt en isklätterträff varje vinter. Förare hittar du här. Förutom detta finns det fina turer att göra i Vistasdalen och även en del i området i dalen upp till Tarfala som är täckt av is på västra sidan.

Kiruna Klätterklubb K3